Danske Bank i azerisk miljardhärva

Danske Bank’s Estonian branch office. Credit: Estonian business daily Äripäev / Andras Kralla. OCCRP

Av HENRIK SAMUELSSON/TT
Corren.se

Brott Danske Bank har “grovt försummat sitt ledningsansvar”. Det säger Danmarks näringsminister Brian Mikkelsen sedan banken utpekats i en azerisk mutskandal med förgreningar till politiker i Europa – och Donald Trumps företag.

Sammanlagt omfattar härvan närmare tre miljarder USA-dollar.

Bland andra tidningarna The Guardian och Berlingske har, i ett samarbete mellan 15 medieredaktioner i Europa och USA, tagit del av dokument som visar hur regimen och en stor bank i Azerbajdzjan samt den ryska staten fört pengar via Danske Banks estniska verksamhet, genom företag i Storbritannien, för att slutligen landa hos personer i maktställning.

Mikkelsen säger att det är bankens fel att detta kunnat fortgå.

-Ansvaret ligger någonstans, och det är hos Danske Bank, säger ministern enligt den danska nyhetsbyrån Ritzau.

Däremot tycker han inte danska myndigheter behöver ingripa, eftersom transaktionerna ägt rum i Estland.

Högt uppsatta mutkolvar

De läckta bankuppgifterna visar att flera tidigare medlemmar i Europarådets parlamentariska församling (Pace) har tagit del av pengarna. En är Eduard Lintner som varit ledare för det tyska partiet CSU, systerparti till Angela Merkels CDU.

Betalningarna kom när Azerbajdzjan anklagades som hårdast för brott mot mänskliga rättigheter, gripande av journalister och riggade val. Regimen försökte tysta kritikerna i Europa och USA genom att muta delegater i vad som kommit att kallas “kaviardiplomati”, skriver The Guardian.

Partner till Trump

Lobbyverksamheten var så lyckosam att Pace röstade emot en rapport 2013 som var kritisk till Azerbajdzjan.

Eduard Lintner grundade en verksamhet för främjandet av tysk-azeriska relationer, som mottog 819 500 euro. En betalning på 61 000 euro gjordes två veckor efter att Lintner varit i Azerbajdzjan och konstaterat att presidentvalet levde upp till “tyska krav” – i direkt kontrast till valobservatörer som hittade “omfattande problem”.

Även affärspartner till USA:s president Donald Trump, under projektet med ett Trump Tower i Azerbajdzjans huvudstad Baku, var inblandade i pengaupplägget. Kopplingarna går inte direkt till Donald Trump och han har sedan dess dragit sig ur projektet.